går under

nu känner jag på mig att slutet är nära. jag orkar inte ... ska jobba kväll ikväll är det meningen, men känner att jag skulle kunna bli en fara för de äldre!

självklart så måste den pappalediga pappan åka och jobba. han har ingen aning om vad hänsyn och respekt för andra människor betyder. skramla loss som fan och prata högt i telefonen kl 5 på morgonen och det var tyvärr inte bara jag som vaknade.
så nu har vi varit vakna här sen kl 5 och jag överväger att somna och låta sonen gå loss på huset!
sen ska jag dessutom behöva åka tidigare till jobbet för att åka typ 1ochenhalv mil åt fel håll för att lämna hugo till farmor. när jag frågade om inte hon kunde hämta honom så att jag slapp göra allt timmar tidigare än velat så lät det som jag uttalat nån dödssynd.
och vänta nu, tror nån att sture fick nån promenad innan fanskapet åkte imorse? nej kan jag ju tala om.

sen ringer han och vill att jag ska fixa på försäkringskassan så han får pappapeng, ha! på internet kan man inte söka retroaktivt. smart drag att inte söka i tid så att vi nu står som dumma jävla fån utan pengar.

känns som att jag redan är ensamstående, undrar vad skillnaden skulle vara om jag va det på riktigt...